Rovagården. Ollas (Olof Henriksson på Ollagården) yngsta barn Henrik Olofsson (1829-1880) byggde första delen av Rovagården under 1850-talet. (delen längst bort) Möjligen var Henriks farbror Esaias kvarboende på Eskoplatsen, senare Heikkaplatsen, som ligger granne till Rovagården, Esaias ägde Eskohemmanet från 1924 och sålde 1849 till styvsonen Henrik vars mor Britas syster var gift med Olof på Ollagården. Rovahemmanet tillhörde Olof och som övertogs av sonen Henrik. Henrik gift 1854 med Margareta Johanna Andersdotter 1833-1903, en syster till Jakob se bild 95. Andra halvan av Rovagården byggdes av Henriks son Johan Henrik Henriksson (Rovan Poika) 1857-1927. Denna del, uusipää (nya delen) byggt omkring 1900. Rovan Poika var ogift. Här på Rovagården hade Rovan Poika lanthandel (byns enda vid den tiden) många år med varorna förvarade i olika aittor ex. jauhoaitta (mjölkstolpeboden). kaalaaitta (fiskstolpeboden) och den tredje kallades kaupa (affär) för förvaring av kaffe, socker och tyger. Dit kom bara Rova Poika själv) Varorna som förvarades där var ju eftersökta. Rovan Poika hade omkring 14 mjölkor, ungdjur, kalvar, får och två-tre hästar. Han anställde pigor och drängar. På Rovagården fick några fattighjon bo under perioder i den äldre delen. I Lainioboken finns ett längre avsnitt som Artur Elenius skrivit. Ett mindre hus syns till vänster. Huset var ett rökpörte för Henrik Olofssons farbror Mattias 1794-1870 och stod invid en sjö nära Ollagården (där Birger Ericsson har sommarhuset och där Birger grävde 2 småsjöar för att efterlikna lite sjön som var där förut) Rökpörtet byggt omkring 1820-talet. Långt senare flyttades den till Rovagården för att tjäna som vedbod. Lite av gaveln bortom vedboden syns mjölkstolpeboden och till vänster om det utedasset. Fotograf Sigurd Elenius, bild från Lainioboken.